När knoppar brister...

I denna underbara tid när allt är så vackert och färgerna är som starkast så händer saker runt om i världen som inte är vackert eller färgstarkt, så även i min lilla hörna av världen.

I slutet av veckan hände saker som gjorde att mina kära kollegor och jag sattes på prov. Prov på handlingskraft, lugnt, företagande och en axel att luta sig mot. Jag känner att vi alla agerade på ett proffesionellt sätt och att vi litade på varandra på ett starkare sätt än vanligt. Naturligtvis för att det inte var en vanlig situation, men jag kan inte nog påpeka att min arbetsplats är en av de bästa.




                                                                                                                                                 Därför känns det alltid sorgset att varje år ställas inför samma faktum att våra vägar kanske delas.


På återseende


Ha en fortsatt bra kväll


Randi

Supermåne och ny rabatt

Jag satt i ett läge så att jag såg månen klättra upp över trädtopparna i ett rasande tempo. Den var enorm! Vet aldrig att jag varit med om liknande och idag kunde man då läsa om detta fenomen, Supermåne. Häftigt!
Tyvärr har min kamera gått sönder så det blev ingen bild, vilket grämer mig otroligt! Vem vet om jag får uppleva det igen.

I alla fall så har jag anlagt en ny rabatt. Det är så roligt och det blir så fint, ända till ogräset har letat sig in bland blommor och blad. Då är det inte lika roligt längre. Fördelen med perenna växer är ju att de är delbara. Inte behöver man lägga en halv förmögenhet när det redan finns en del. Fast det är klart, helt klarade jag mig inte från plantskolan. Eftersom jag behövde jord så var det lika bra att köpa några växter också.

Ett annat köp eller investering jag gjort eller trodde jag gjort, som visar sig inte fungera som jag önskar är min lilla bandsåg. Den är ju väldigt söt, men tyvärr stannar det nog där. 






Kommer ni ihåg när ni skulle till att sluta 9:an.
Gud, så underbart det kändes. Jag minns inte att vi blev särskilt fotograferade men på min skola, Orsaskolan hade åk 9 en egen show. Det var skitkul!
Nu i torsdags så blev klassen jag är mentor för, fotade i alla fall. Utklädnad av alla dess slag.
Häftigast var nog denna tjejs kroppsmålning. Kanonduktig om ni frågar mig, eller...?

Bilden gör henne inte rättvis. Hon var helt knallblå, från filmen Avatar.
Hon ansiktsmålade flera klasskamrater så de såg ut som tiger, bov, grön prick m.m


Hon är tillfrågad ang. publicerande. 


Ha en fortsatt skön söndagskväll


På återseende
Randi

Premiärklippning

Så blev det äntligen kväll!

Idag har våren gjort entré och jag har gjort första klippningen av gräsmattan.

 27 april! Så tidigt har jag aldrig klippt tidigare och då har det ändå varit så kallt.

 Åh, vad det luktar gott.

När det var klart så gjorde jag i ordning i carporten så att jag kan ha veden där, som jag ska hämta på söndag.
Jag har reglat upp en mellanvägg. Känner mig riktigt duktig och trött, men det är jag ju inte ensam om att vara. Trött alltså.

Kurrekurre i sin favoritkorg och ställning.

 Nerknölad kallas den för.

På återseende
God Natt


Randi

Nog får man lite lust...

...att må bra, när våren är på väg. Lust att sätta igång med projekt.
Vad får oss att må bra? Små ting som blir stora, bara perspektivet är rätt.

Hur ofta tänker vi på hur vackert ett hav av gräs egentligen är. Önskar ibland att jag vore ett gräsätande djur:)

Eller när almarna blommar och jag får stå under och lyssna på hur 100-tals, nej, 1000-tals humlor, bin och andra insekter som samlar nektar, surrar i en symfoni så att det låter som att trädet ska lyfta vilken sekund som helst.


Nog får man lust då...

Tänk 3 bra tankar innan du somnar.


På återseende


Randi

Kalas Start!

Nu har det varit mycket på sistone. Tiden och orken har inte räckt till.
Saknar vårvärmen och tröttheten är extrem.
Det finns fler än jag som är trötta. 

                                                                                                                       Hittade den här sömniga och kalla krabaten.

 Då gäller det som jag sagt innan att hitta på något roligt och upplyftande.
Igår var jag på Krinova/Kristianstad där nyföretagarcentrum hade mässa. Under en vecka har de rest runt i landet. Där kunde man prata med skattemyndigheten, jordbruksverket, unionen, SEB, Swedbank m.m.
C4 Idéforum hade en monter.
Bokade  tid hos nyföretagcentrum för konsultation. Det ska blir riktigt kul.
Många lösa trådar som spretar åt olika håll, så det var ett bra tillfälle att knyta kontakter för att så småningom kanske få ihop tåtarna.


Och fast det är kallt och det ibland kan kännas tråkigt och motigt, så finns det hopp och det sägs vara det sista som överger oss.

Ha en fortsatt skön kväll


På återseende
Randi

Starta Eget

När man passerat 40 år är man då gammal för att vara attraktiv på arbetsmarknaden? Tidigare sa man 50 år, men nu har den alltså sjunkit med 10 år. Det är ju då man borde vara som mest attraktiv. Hur tänker arbetsgivaren egentligen?
Barnen är stora, du är aldrig hemma för vård av barn i alla fall. Du har massor av erfarenhet, både privat och arbetsmässigt. Är ofta mycket motiverad att göra ditt bästa, självklart med de tankarna i bakhuvudet att du börjar bli pasé. Varför har det blivit så här. Vi är ju skitduktiga!
Att starta eget är ett alternativ till eventuell arbetslöshet. Ingen blir väl gladare än politikerna att man försvinner från statistikens underbara siffror, men är det ett bra alternativ. 
Du får jobba häcken av dig, många oroliga timmar, dålig lönsamhet( kanske), men ändå, att få vara sin egen chef. 
Den 24 april ska jag gå på "starta eget café", som nyföretagarcentrum anordnar.

 Verkstan är snart klar. Funderar på att regla upp en mellanvägg, men måste "lura" lite på det.


På återseende
Randi

Ungdomar

Igår var det fest, igen. Nåja, inte hos mig denna gången.
Jag försöker komma ihåg hur det var när jag själv var i 18-20 års ålder, var det lika mycket fest då som nu? Visst var det fest, det har det väl alltid varit, eller håller jag på att bli gammal?
Svar: NEJ!
Jag var taxi i alla fall. Något jag försökt att vara till båda mina pojkar, när de skulle iväg på fest. Då ser jag åtminstone vilket skick de är när de ska hem.
När Michael hade sin 18 års fest, så var jag hemma hela kvällen, natten och morgonen. Det var kul när gamla elever till mig, kom hem för att vara med på festen och de kommer fram och kramar om mig. Sådant värmer.
I natt när kl var efter 02 och jag var för att hämta min son så gick jag in i fest lokalen för att hämta honom. Då händer detta igen. Mina f.d elever ropar -Hej, Randi och kramar om mig. Frågar hur jag mår o.s.v.
När Henrik gör detta så kommer en något överförfriskad tjej fram och säger,
 - Oh, är det din mamma, vad gulligt! 
- Min mamma? är du dum eller... det här är för fan min träslöjdslärare!
När det här händer så kommer jag på att jag har ett väldigt gott jobb. Ibland kan det vara lätt att glömma. Hur jävliga, arga, lata, sura, buffliga, kaxiga ungdomarna är ibland, så är de ganska så GOA.


Idag strålar solen efter en kall natt och jag känner att jag ska gå ut och fortsätta min eviga kamp mot mullvadarna. Om någon har ett bra knep hur jag kan fördriva dem från min tomt, tar jag med glädje emot det!


Ha en riktigt bra dag
På återseende


Randi

Glad Påsk!

Varför säger man glad påsk egentligen, när det var då Jesus fick bära sitt eget kors till Golgata där han korsfästes. Han var nog inte så glad.
Vad säger man till någon som man vet att det inte blir en glad påsk för?
Jag har valt att inte säga något alls. Jag känner mig ganska dum inför detta. Självklart vill jag att det ska vara en bra helg för alla, men vetskapen om att det inte är alla förunnat gör att jag vill ändra detta uttryck. Det måste finnas något bättre! Förslag!

Återanvändning är ju modernt. Recycling, både sopor, kläder, must m.m. Jag återanvänder min julkaktus som nu har blivit en påskkaktus. 

Den blommade fint till julen och ännu mer nu till påsk. Det tackar jag för. Det lättar upp lite nu när vädret inte visar sig från sin bästa sida.

 Jag var vid havet och gick med hundarna idag och det blåste riktigt kallt. Inte skönt att glömma handskar hemma.

Nu har jag snart fått ordning i verkstan så att jag så småningom kan slå upp dörrarna för allmänheten. Det är nu 10 år sen jag avvecklade mitt förra snickeri. Att ha eget snickeri var en dröm jag haft sedan barnsben, men tiden i mitt liv var inte den rätta. Det är ingen bra kombination att vara egen företagare och ensamstående mamma till 2 barn. Nu har jag andra referensramar och barnen är stora och utflyttade mer eller mindre, så nu ska jag göra ett nytt försök.
Många idéer har jag, så jag får se, när de lugnar ner sig och vill landa på papper, vad det blir.


Ha en fortsatt skön helg till alla där ute.
Till er som jag vet har det tufft, sänder jag mina änglar att ge er den styrka ni måste hitta.


På återseende
Randi

Min Stinklilja

Jag började att berätta om min märkliga blomma som jag köpte en lök av när jag var på mässan i Malmö.
Glad i hågen kom jag ju som sagt hem med min lök eller knöl, är det nog mer.
Den växte verkligen fort. Det var så att jag kunde se skillnad från en dag till en annan.

Jag hade ju läst en del om den och alla skrev att den luktade illa, men jag märkte då inget. Fast å andra sidan så hade den ju inte slagit ut än.
Så en morgon när jag kom ut från sovrummet så kände jag en mindre trevlig odör, men kopplade inte samman den med min märkliga blomma, utan trodde någon av hundarna blivit dålig i magen:)) Sprang runt hela huset och letade var lukten kom från.

När jag kom in i köket så kände jag vad det var som stank:) Haha!! Den åkte snabbt in i ett tomt rum.
Nu har den vissnat och jag ska plantera det i jord och simsalabim så ska det växa upp gröna blad från den.
Ja, märkliga saker händer i vår herres hage.
Den såg så här häftig ut under en dag ungefär, men då stank den ju så jag kunde inte ha den framme.


Aldrig får man vara riktigt glad:))
Men det försöker jag vara ändå.
God Natt o Sov gott
På återseende
Randi

När tiden bara försvinner

Nu har jag fått skäll...
...av min bästa väninna:)
- Hmm... dax att uppdatera din blogg!


Jag vet inte hur det gick till, att tiden försvann. Allt bara rullar på i ett rasande tempo.
Jag ställer frågan: Hur fick jag tiden att räcka när jag hade två små barn och var ensamstående mamma? Då liksom nu, heltidsarbetande.


Hur gör du för att disponera tiden väl?


Är det så att tiden går snabbare ju äldre man blir? 


Jag har mycket på jobbet(ordinarie), men vem har inte det, jobbar extra, vill hinna träna lite, behöver städa ibland, ja, och tvätta, sen vill jag ju ut i verkstan och leka lite med min gjutning(ro för själen), jag måste ju hinna med mina två hundar också.

Detta är inte något konstigt alls, det finns massor med människor som försöker trycka in ännu mer än jag. Problemet för mig är att dygnet bara har 24 timmar.
Nu kräkte katten på mattan!!! och snart är det Påsk.
Det blir åtminstone lite miljöombyte till helgen och det är skönt. Ska ju ut och resa lite. Kan berätta om min tur senare, fast flera av er kanske jag träffar där.


Jag tränade med mina Bungypump stavar idag. Jag formligen studsar fram. Jag går så fort att jag knappt hinner med mig själv. Det är en bra träningsform när man som jag gärna vill springa men har så kass rygg att det inte går. Faktiskt bättre tror jag, här får jag med träning av gäddhänget också.
Har definitivt legat av mig under vintern, kondisen nere på noll, men ska nog snart få upp flåset igen. 
Något mer som har ändrats under vintern är bikinin. Den har krympt och ändå har den bara legat nerstoppad i en låda hela vintern. För det kan väl ändå inte vara mitt midjemått som blivit större? Nej, måste nog byta garderob!


Nåväl,känns väl egentligen som ett I-lands problem men dock ett problem.

Ha en fortsatt skön kväll.
På återseende
Randi

Min märkliga blomma

Go Kväll, kära du!
Mycket att göra och äckelförkylning har stoppat mig i mitt skrivande. Min förutsättning är att skriva en gång per dag, men det märker jag ju redan att det kanske blir svår. Nåja, vi får väl se.
Nu måste jag starta mitt berättande om min konstiga blomma, som lever utan jord och vatten.
Ja, du läste rätt. Den växer så det knakar.

Jag köpte den på mässan och det var bild på den. Väldigt fin bild. Så här i efterhand så förstår jag att den var nog photoshopad:(. Jag hade naturligtvis glömt vad den hette men googlade lite på bilder och lyckades att hitta den. Den heter Dracunculus muscivorus, det var bara det att den kallades för drakkalla eller svinröv. Förstår du vilken miss. Det är en stinkande växt jag inhandlat. Fast det är klart, den kan ju dö. Hmm... blir ju svårt att torka ihjäl den i alla fall. *skrattar*

Jag känner ändå en så´n lycka inombords när jag ser hur det växer. I morse satt jag vid köksbordet och åt frukost. Tittar ut i min ovårdade rabatt och får se hur det lyser alldeles gult.

Jag blir så lycklig!

Alla dessa små saker som får mig att må bra. Känna att kraften är på väg tillbaka. Alla mår inte bra, när våren kommer, det är jag fullt medveten om.

När solen sakta sjönk, flög en stor plog med gäss förbi. (Det är de små prickarna) Då kan jag få hemlängtan ibland. Jag ropar till dem att de ska hälsa till Dalarna. Fånigt? Ja, absolut, men det bjuder jag på. 

Nu önskar jag dig en fortsatt skön kväll.

Njut att det imorgon är fredag

På återseende

R//

Pusselbit

Ja, så har jag då två (2) vuxna pojkar. En pusselbit till på plats. Jag överlevde festligheter i dagarna två (2), men inte mer. *skrattar*! Förkyld blev jag i alla fall.
Det var en trevlig fest med trevliga ungdomar. Kul när flera av dessa kramar om lilla mig och glatt säger -Hej Randi!
Så idag har det då varit dagen D för sonen. Körkortsprov. Skrivningen fixad, ny uppkörning på onsdag. Aldrig trodde jag då att Michael, som är född med högerfoten tillverkad i bly, skulle kugga pga att han körde för sakta. Tror inte att någon har tjatat mer än jag på att han alltid körde för fort, när han övningskörde. Märkliga ting händer.
Eftersom det är måndag, så ville jag ha något kul att se fram mot. Ny gjutning gjordes i lördags kväll. Hmm... det är väl helt normalt att vara ute i verksta´n en lördags kväll när huset är full av ungdomar, och blanda betong för att gjuta. Normalt eller inte...det var vad jag gjorde.

De blev helt underbara. Jag känner mig alldeles, ja, jag vet inte vad...
Huvudet snurrar av tankar och idéer på gjutformar. Ser du hur det blänker. Ytan är som en blankpolerad sten.
Hjärtat blev helt slätt men inte högblankt.

Det var så vackert i sin renhet men jag kunde inte låta bli att skriva något på det.
Tänkte att det kunde ligga nedanför trappan, så att alla som kommer till mig blir vänligt sinnade.

Imorgon måste jag berätta om min fula blomma.

Ha en fortsatt bra kväll och
God Natt med dig

På återseende


R//

Nyöppning

Ja, det känns som om jag ska slå upp dörrarna till ny verksamhet. Någon typ av restaurang/ café tror jag att det blir. 25 ätande gäster är bokat. Tror att invigningen blir kanon:))

Somliga behöver samla krafter inför kvällens övningar.
Nu får jag leva som jag lär. Har alltid sagt till mina föräldrar att man ska slita ut den äldre generationen först.
Simsalabim, så var det visst jag som var den.

Åh, så skönt!

På återseende

R//

Jag vet...

...att våren är här:)
God Morgon till en underbar lördag!
I morse kom de första tranorna! Jag känner en sådan glädje i maggropen när jag hör deras rop och ser hur de kommer mot mig från sjön. Det är så att där mitt hus är placerat är tydligen ett tran-ståk. Jag kan stå och titta när de kommer och precis som innan start i ett travlopp, när kuskarna kör hästarna på en volt, cirklar också tranorna högt ovanför mitt hus. Sen som på en given start signal flyger de iväg norröver.
Vi har även några tranor som har kommit på att de inte behöver flyga längre än till Vånga. Ja, de häckar här. På morgnarna går de på åkern strax nedanför huset, och trumpetar. Jag försöker att smyga iväg för att fånga dem på kort, men det behövs en bättre kamera. De ser till att hålla mig på behörigt avstånd:)


Kyckling på gång och kladdkakor färdiga. Snart ska sonen ur sänghalmen och förbereda för sin fest.

På återseende
Önskar er en skön dag


R//

Härliga fredag!

Äntligen har då fredagen infunnit sig igen. Egentligen går det i ett rasande tempo. Veckorna bara rusar förbi och jag ställer mig frågan, hinner jag med? Vad egentligen är det jag ska hinna med? Jobbet, djuren, huset, träna eller att förverkliga mig själv. Tja, vad vet jag. Måste jag hinna med något mer än det jag gör, om jag ska vara riktigt ärlig. Hinner jag inte med beror det nog på dålig planering eller att någon annan har inverkat på min tid.
Jag tror att vi alla hinner med det vi måste och det vi inte hinner med kan vi göra en annan dag. 
Njut av dagarna, av livet. Kan vi lära oss att uppskatta de små tingen, skulle vi mycket oftare känna glädje.
Tänk tre bra tankar innan du somnar, något som gjort dig glad, varje kväll och ganska snart kommer du att upptäcka att saker och ting går lite lättare. Jag lovar.
Jag har inte planerat in vad jag ska göra på måndag kväll. Tror att det blir till och gjuta igen.

Jag nämnde igår att hemkunskapen på Fjälkinge skola fått ett uppsving. När jag kom in dit idag så möts jag av stolta åk 9 elever, som glatt visar upp sin mat som de har lagat till och lagt upp snyggt på fat. Visst ser det gott ut!
Tror ni jag blev hungrig? Det såg helt underbart ut. Det som också var så kul att se var den glädje som formligen lyste ur deras ögon. Tänk om det såg ut så i deras ögon på varje lektion!
Nu ska jag gå och baka kladdkaka till sonens 18 års kalas.


På återseende


Ha en riktigt skön fredagskväll!


R//

Våren är på väg...

... hoppas jag!

Jo, så är det, men visst känns det som ett bakslag när marken är vit av snö i morse när jag tittar ut. Samtidigt så vet jag att det måste komma ny snö för att ta bort vintern, så nu är det bara att plocka fram trädgårdshandskarna, sekatören, spaden osv. Jag kostade på mig ny sekatör på mässan. Helt underbar. Inget motstånd, bara att klippa som med en sax.

Hur många av er där ute har uppmärksammat vilken dag det är idag? Mmm... just ja, det var viss internationella kvinnodagen. År 2012 behövs den fortfarande! 

På min arbetsplats är vi ganska jämställda. Jag som är kvinna är trä & metallslöjdslärare och min kollega Robin är hemkunskap & idrottslärare. Hemkunskapen har absolut fått ett uppsving.

Ikväll är det tv dax. Inte många serier fångar mitt intresse tillräckligt för att jag ska följa dem varje vecka, men ikväll är det åter ett kapitel av en saga. Naturligtvis pratar jag om Once upon a time. Den är så bra! Jag bara älskar den! 

När jag sitter här och skriver, så har jag sällskap. Min trogna lilla följeslagerska, Lina. Hon fick flytta in hos mig för några år sedan. Då var hon bara liten, vilsen och ensam. Med förfrusna örsnibbar och jättehungrig, gick hon inte ut det första halvåret. Hmm... knappt nu heller.

När barnen var små och man satte upp dem på bordet, sa någon att det finaste man har sätter man på bordet. Får kanske byta barnen mot katten, fast hon placerar sig själv där det passar.

Ha en fortsatt skön kväll.

På återseende

R//

Galen!

Hejsan
En ny dag till ända. Hunnit med att vara på utvecklingssamtal på Bergagymnasiet i Eslöv. Riktigt trevligt! Sonen sköter sig:)


När jag äntligen är hemma och hunnit ge djuren mat, kokat vatten till mitt älskade te så ringer telefonen.
 Ja, det kan ju vara trevligt, men inte idag.
- Hejsan Randi, för det är väl Randi jag pratar med...
Jag känner att jag skulle kunna göra något dumt just vid de tillfällena. Vad är det i vårat samhälle som skapat dessa meningslösa jobb. Jag lider med de stackars människor som försöker att livnära sig på det här sättet. Det kan inte vara ofta de möter någon som är trevlig och tillmötesgående. Det gäller i alla fall inte mig. Ber så mycket om ursäkt för mitt otrevliga tonfall.


Sen kollar jag mailen. Jag har 2 olika mailadresser och får naturligtvis skräp post på båda. Idag var det ca 40 mail som bara var skit.
Jag har gjort det extrema misstaget att vara med i en tävling. Herregud, vad är det för fel på mig? Varför måste jag vara så nyfiken av mig. Varför ringer inga varningsklockor. Fick jag inte med mig några av de generna? Suck, tydligen inte!
Eftersom min starka sida inte är datorer, så får jag vacker bita i det sura äpplet.

Nej, jag får tänka på något trevlig i stället. På söndag fyller den lille 18 år. Hur har min skitunge kunnat bli så stor. Hoppas på sol och lite varmare så att födelsedagskalaset kan firas i uterummet.
Här finns det stora lugnet. Ett rum ute, som är inne. Underbart!
Första fikan här ute har redan intagits i år

Så här underbart såg det ut den 26 februari. Denna utsikt får jag aldrig nog av. Nog är det lite snarlikt Dalarna? Det har jag i alla fall intalat mig i 25 år nu. 


Ha nu en fortsatt kväll
På återseende


R//

Våren är här...

Nog är det märkligt hur lätt det börjar att kännas igen. Det liksom bubblar lite inombords. De problem och tråkigheter som dagarna ibland kan fyllas av, bleknar när solen skiner, snödropparna lyser vita och mullvads högarna fyller min gräsmatta.
När vet man egentligen att kriget är förlorat. Nu tänker jag i första hand på dessa enorma jordhögar som likt svampar ur marken skapar ett mån-landskap. Fast det är klart, jag var ju nyss på mässan, som handlade om hem och trädgård. Det är på mode att göra de mest spektakulära trädgårdarna. Kanske jag inte alls ska ta bort högarna utan helt resolut plantera i dem. 

Den här näpna lilla saken mätte ca 400 mm på höjden. Jag är inte mörkrädd av mig men nog undrar jag hur stor mullvaden är som gör dessa högarna.


Lycklig blir jag när det börjar växa små rara saker ur marken, nu tänker jag inte på högarna, utan på växter. Snödroppar och tulpan bladen är uppe ca 10 cm. Underbara vår!

Ha nu en skön kväll


På återseende


R//

Pusselbit

Så har kvällen kommit. Djuren är rastade, kaminen brinner och jag har gjort det jag längtat efter sen i lördags kväll, att tippa ur mina gjutformar.

Helt underbart! Inte perfekt, men ack så kul.
Det här hjärtat mäter ca 300x300x100


Tänk att ett litet besök på mässan fick mig att hitta en av mina pusselbitar som saknades. I flera år har jag pratat om att jag vill gjuta.

Ett vackert litet fågel-bad blev det också. Den har samma storlek som hjärtat. Denna gjutform köpte jag från Former.nu, som jag varmt kan rekommendera. 
Otroligt vackra ting. 




På återseende


R//

Underbara måndag, dagens deal!

Underbara måndag morgon!

Självklar tycker jag som alla andra att helgen är för kort och att måndagar borde plockas bort från veckan, men jag säger alltid högt för mig själv och till alla andra, underbara måndag.

Denna morgon kollar jag min mail och har som alltid fått olika erbjudanden. Jag är med i Groupon, en dealsajt. Helt otroliga dealer till otroliga priser. Visst har jag köpt något men det roligaste är ändå att titta på allt som finns att köpa.

Träna är ju ett hett ämne, inte minst om man försöker att hitta något på tv att titta på. Bantning, viktnedgång, träning, matlagning och bakning. Detta går hand i hand. Förut fanns det i veckotidningarna, nu i tv rutan. Jag fick i alla fall ett erbjudande om en för mig helt okänd träningsform.

Tidigare beprövade och skrotade kampdanser inkluderar karate-vals, MMA-schottis och boxnings-bugg. 

Capoeira är en afrobrasiliansk kulturtradition, en kompott bestående av kampkonst, dans, folklig kultur, sång, poesi och filosofi. Den formades och utvecklades i Brasilien av afrikanska slavar förda dit av portugiser på 1500-talet. Slavarna togs från olika kulturer och länder i västafrika och under generationer delade de sina kulturella seder, danser, ritualer och kamptekniker vilket så småningom ledde till capoeirans födelse. 

Vals, schottis och bugg känner jag till. Sonen var och provade på MMA i förra veckan. Han har även provat på boxning.

Detta borde vara något för honom. Stel som en pinne och med önskan om svällande muskler.

Nåja, nu ska jag äta frukost och sen köra till jobbet.

Malmömässan 2012

Jag blev otroligt inspirerad!

Synintrycken gjorde att det bara snurrade i huvudet på mig.

Kanske vill jag inte ha rödlök över hela golvet, men roligt och vacker var det.

En vindsnurra. Det ser ut som om kulan flyttar på sig när den snurrar.

Nytt alternativ till vindspelen som funnits ganska länge.

Temat var "nära naturen", men jag kommer inte att falla offer för detta:))

Förhoppningsvis ingen av mina manliga bekantskaper!